Nu har det hänt

Vi fick detta brev helgen innan skolstarten som vi uppfattade som väldigt hotfullt:

Hej A. och S. Jag har försökt att få kontakt med er via telefon både i går eftermiddag och kväll och nu under lördagen men inte lyckats. Det jag har att säga är mycket viktigt eftersom det gäller uppropet på måndag. Vi har ju beslutat att J. (vår son) ska följa klass 4 en gång till för att få alla möjligheter vi kan ge honom att komma ikapp och nästa år kunna ha en ärlig chans att klara klass fem utan att halka efter. Det är faktiskt så att det blir stor skillnad mellan klass 4 och 5 framför allt när det gäller läsning och att själv hämta in information från olika böcker. Och då är det ju bra att man är säker på sin läsning och läsförståelse.  Jag vet att ni inte har bejakat att J. ska börja hos K. (klassläraren i klass 4) i klass 4. Jag vet att Robert ringde till er i måndags och muntligt meddelade att beslutet är okränkbart. Ni har också fått ett brev under sommaren.
Att vi hör av oss nu är för att vi har fått information från fritids att J. (vår son) är inskriven på fritids för klass 5, vilket han naturligtvis inte kan vara, samt att han har talat om för medarbetarna där att han ska vara kvar i klass 5. Jag uppmanar er på det starkaste att snarast upplysa era pojkar om  den korrekta situationen och snarast kontakta K. (klassläraren i blivande klass 4) och tacka ja till platsen i klass 4. Annars har inte J. någon plats på skolan nästa år och kommer inte att ropas upp till någon klass på måndag. Och då kan han inte gå på Rudolf Steinerskolan som ni ju vill. Att ställa till en scen på uppropet och tvinga in J. till klass 5 är inte görligt. Det förändrar inte situationen. Det bara gör det mest otrevligt för era barn och särskilt för Y. (J:s ett år yngre bror som går klass 3 på samma skola, den klassen som skolan föreslår placera J. i) och lillpojken i klass ett eftersom de ska vara kvar på skolan. Ni kommer inte att vinna något på att tvinga in J. i klassen för han ska inte gå där. Vi kommer inte att låta en scen och hotsituation vara utan kommentar. Om ni inte ger ert barn den maximala möjligheten att utvecklas i sin egen takt och ser det som en möjlighet och en gåva att J. får gå om ett år och genom det får den tid han behöver för att komma ikapp utan tvärtom hindrar honom att få det vi ur pedagogisk synvikel bedömer är bäst för honom, betraktar vi det som något som gör att J. far illa. I sådana fall där vi misstänker att ett barn far illa av den hantering som föräldrarna gör är vi tvingade av socialtjänstlagen att göra en anmälan till sociala myndigheterna. Det kommer vi att göra om ni hindrar honom från att få den möjligheten som vill ge honom i den situationen han befinner sig. Om ni väljer att flytta J. till en annan skola är det upp till den mottagande skolan att avgöra var de vill placera honom. Vi har erbjudit er att J. (vår son) ska gå i klass 4 om han ska vara kvar på vår skola. Och det är det som gäller. Ni måste kontakta K. (klassläraren i blivande klass 4) och bekräfta platsen vi har erbjudit.
Med vänliga hälsningar för ledningsgruppen E.

Den som följde vår blogg de senaste veckorna förstår dock att skolan inte är så välmenande som den påstår här. Däremot har relegeringen av vår son bedrivits sedan hans lärare har fått kännedom om kritik som vi yttrade gentemot henne i vintras. Om det hade ägt rum elevvårdskonferenser som det är brukligt i varenda skola och om en sådan skola hade beslutat att mn inte skulle låta gå honom vidare pga pedagogiska skäl hade inge motsatt sig, men det var inte fallet som händelsernas förlopp visar. Däremot förfalskade skolan olika doument i syfte att bortförklara sina egna fel i sammanhanget.

Men nu är det så: Skolan har verkligen låtsats om att ingenting hade hänt. Vår son har inte uppropats i måndags, på detta sätt bortrelegerats från skolan. Han har börjat med båda glädje och vemod en annan skola. Och för oss står hela skolan till disposition.