Ifall det är någon som undrar vad vi är ute efter i samband med den nu sedan i ett och ett halvt år pågående diskussionen med Rudolf Steinerskolan i Lund kan jag förklara detta:
Vi vill att skolan ta sitt ansvar för vår son, ett av de barnen som blev anförtrodda skolan av oss föräldrar – och detta oavsett om vi kritiserade en lärare eller inte. Även om kritiken var fel i sin form och kanske till och med oberättigad ger detta inte en lärare rätten till att sluta föra dialogen med föräldrarna. Redan strax efter att läraren, fru W., nämligen fick kännedom om brevet till föräldrarna i dåvarande klass 4 veckan innan påsk ifjor har dessutom fru W. enväldigt beslutat att vår son skulle flyttas en klass neråt – utan att det varken har funnits någon diskussion med oss kring detta eller att en elevvårdskonferens hade ägt rum innan och fattat ett sådant beslut. Och han skulle inte flyttas från och med näst påföljande läsår utan omedelbart, strax efter påsklovet. Om detta har sedan stödgruppen informerat oss i ett telefonsamtal, när en lärare i stödgruppen undrade om vi kunde gå med på det. Sedan dess har det aldrig funnits någon öppenhet från fru W:s sida för någon annan lösning.
Detta är å ena sidan väldigt kränkande gentemot vår son och gentemot oss. Å andra sidan är detta agerande helt oprofessionellt. Och som om detta inte hade varit dåligt nog tog fru W. hela sin klass i gisslan när hon hotade att inte åka med på en klassresa till Järna efter att hon fick kännedom om brevet, och sedan en gång till när hon hotade att inte fortsätta som klasslärare om vår son skulle få fortsätta i klassen, fastän hela konflikten inte handlade om vår son utan om henne och hennes oförmåga att ta kritik!
Denna politik fortsatte hon med även nu, när vi sökte å hans vägnar att han skulle få komma tillbaka till skolan. Inte ett enda samtal fördes med oss från skolans sida under denna vår! Fru W:s förödande agerande bakom kulisserna blir tydligt utav skolans svar på vår ansökan som vi nu, tre månader efter att vår ansökan kommit fram till skolan, håller i handen. I detta svar, undertecknat av en styrelseledamot påståss det att klass sex kommer att stå utan klasslärare och att det därför inte skulle vara möjligt att erbjuda vår son en plats i denna klass. Dessutom ska skolan redan ha tagit emot flera elever med stödbehov i denna klass. Och man undrar om något av detta verkligen är sant! Fru W. har varken avtackats på skolavslutningen eller nya elever emottagits, såvitt vi vet.
Vi har erbjudit en kompromissvariant. Vi var beredda att erbjuda ytterligare en kompromissvariant för att lösa konflikten som nu ställs på sin spets. Innan vi kunde göra detta nåddes vi dock av skolans svar. Skolan har inte haft en enda tanke på att lösa situationen på lika villkor! Från skolans sida fanns det ingen beredskap alls att diskutera hur vi kunde lösa konflikten. (Det enda skolan föreslog redan förra våren var just det som fru W. krävde redan innan påsk förra året, se ovan, att erbjuda vår son en plats i nuvarande klass 4, någonting som vi inte kunde och kan gå med på med blick på att vi redan har ett barn i denna klass. Inget nytt erbjöds i år.)
Vi och i synnerhet vår son känner oss diskriminerade av fru W. och skolan. Vi kommer därför att DO-anmäla detta och kommer å vår sons vägnar att kontakta skolverkets barnombudsman samt anmäla även detta här till skolinspektionen. Dessutom överväger vi polisanmäla skolan för tjänstefel och urkundsförfalskning samt fru W. för tjänstefel och ämbetesmissbruk i tjänsten. Vi kommer också att även i fortsättningen presentera hela detta problemet för pressen.
Det är fru W:s val att ta sig i kragen och förstå att det är inte hon som spelar roll i sammanhanget utan de barnen som är eller var henne anförtrodda, alla dessa barn. Och även skolan borde fundera om man även i fortsättningen vill stödja en lärare som inte kan ta den lilla kritiken som vi från början riktade mot henne.
