En svensk anmälan

Vi har precis tagit del av att vi har blivit anmälda till socialen. Jag har inte fått pappret i handen, men hörde om det per telefon. Det är därför jag citerar ur minnet.

Vi har alltså blivit anmälda till socialen för att vi har beträtt klassrummet till vår sons före detta skola, waldorfskolan i Hardeberga, på ett sådant sätt att vår son skulle skadas av det. Det var enligt uppgift en förälder från hans förre detta klass som anmälde oss. Anmälan skedde såklart anonymt. Men jag kan tänka mig vem det var. Säkert samma person  som skickade vidare våra funderingar i början av år 2008, där hela helvetet började för oss. Sedan dess blir det bara värre och värre. (Jag vet inte vad det är som driver mig fortfarande att inte släppa greppet. Det är visserligen inte det att jag vill krossa hela skolan. Snarare ligger grunden till vårt engagemang i att vi uppfattar waldorfskolan som bästa alternativ för just detta av våra sju barn.)

Utanför denna skola, men även på själva skolan finns inte mycket förståelse för dessa turer som man utsätter oss och i synnerhet vår son för. Och nu kommer det någon förälder som är jättesur på oss som anmäler oss. Anonymt som sagt. Allt andra skulle jag betyda att man måste ta ett ansvar för det man gör

Såklart är det återigen vi som gjorde fel fast vi bara försökte få in honom till skolan, en dröm som han har. Det var inte vi som gjorde att han mådde dåligt. Det var den upphetsade stämningen som  rådde i och utanför klassrummet, när vissa föräldrar stirrade på oss, liksom, vad har de här att göra. Då var vi inte ens inne i klassrummet. Det var väl förre detta läraren som har gjort ett bra jobb: Efter att vi kritiserade henne var det hon som slutade prata med oss och när vi inte gav oss började hon uppenbarligen systematiskt förgifta klimatet i klassen för oss och vår son. Såklart är det ju alltid lättare att skylla på alla de andra, i synnerhet på oss, vår sons föräldrar. Istället för att prata med oss tog hon time-out och låter nu andra föra hennes talan, bl a vissa föräldrar, antar jag.

Inget antagande är dock att det aldrig har funnits något samtal med oss från hennes sida. Nu har hon tagit tjänstledigt. Hoppas bara hon tar tillfället i akt och besinnar sig.

Ja, vi ska prata med socialen. Det har vi velat göra förut, men inte fått tag i någon där. Och vi funderar om att polisanmäla en okänd gärningsman, i det föreliggande fallet snarare en -fu, för förtal.

Ett svar till “En svensk anmälan”

  1. Jeanna säger:

    Tycker att man måste veta mer konkret vad som ligger bakom; hur det hela har uppstått …Dett kan handla om allt från ”tjafs” till allvarliga saker med bistra följder för den utsatta.

Lämna ett svar