Utvisa asylsökande

april 25, 2018

Utvisa asylsökande ensamkommande, i regel manliga ungdomar när de fått avslag utan om och men. Detta krav ställdes av flera aktörer efter att regeringen med Centerpartiet hjälp antog liksom en speciallag för dessa 9000 så att de kan fullgöra sina gymnasieutbildningar.

Fullt förståelig. Samma lag måste gälla för alla.

Å andra sidan, när du träffar dem – man kan aldrig säga ”dem”: några av dem – då förstår du att en del är hemlös på riktigt, att vissa virvlades bort av historiens vingslag, är glada för att få chansen att bo här, att utbilda sig här. De jag träffar i skolan är – till skillnad mot många inhemska, fullständigt bortskämda ungdomar med eller utan inbandrarbakgrund – ödmjuka, lyhörda, öppna, nyfikna, målmedvetna, ett bra tillskott i detta samhälle.

Jag lider när jag förstår att Qendrim efter tre år i landet utvisas till Albanien trots att han är mycket bra i skolan, talar obehindrat svenska, anpassar sig till vårt samhälle utan att förneka sig. Eller Esmael som kom hit från Afghanistan via Iran, vilket han lämnade efter vad vet jag vilka händelser, bara för att Migrationsverket inte tror på hans ålder… Dessutom ska han i så gall utvisas till sitt hemland Afghanistan – där han föddes, men aldrig levde. Eller Mojtaba med ungefär samma historia som Esmael. Han skulle gå ungefär samma öde till mötes, men hans tur är att Migrationsverket trodde på hans ålder…

Är detta rättsäkert? Kallas detta likabehandling enligt lagen?

Man får inte hälla ut badet med barnet i utan samhället måste ställa krav på asylsökare och invandrare. Sköter de sig, vill de komma in i vårt samhälle – varsågoda. Ställer de bara till – nej, tack! Som en tysk politiker sa häromdagen med tanke på antisemitiska påhopp i Berlin: Invandrarna är välkomna. Deras antisemitism inte. Det samma gäller andra värderingar som inte är våra, som strider mot vårt öppna, toleranta, demokratiska samhälle eller är rent av kriminella.

Annonser

Ждать гостей

april 24, 2018

Jeremiah Stefan

vor 7 Stunden

Ждать гостей

Richter’s ist hier: Comfort Hotel Malmo.

Unternehmensdienste · Gefällt 42 Mal

 · 7 Std. · Malmö · 

Жду своих русскоязычных гостей для пешеходной экскурсии через Мальмё * Waiting for the Russian speaking guests for a walking tour throughout Malmö

Hotelresort · Malmö
4.575 waren hier

Сегодня в Мальмë (или в Фейсбуке?)

Ждал гостей. Чуть не дождался… Наконец-то нашел. Двух женщин, которые сидели у выхода из гостиницы. Говорили по-русски подружка с подружкой. Я обратился к ним, и поскольку ничего о группе не знал, спросил: Это вы русская группа? Смотрят на меня, смотрят на плакат я нарисовывал раньше, где написано было: Добро пожаловать в Мальмë. Отвечают: Русская? Нет, с ними нам нечего делать. Мы с Украины. И я понял: Вот первая оплошность… (Чуть по позже, забывав об этом на пол секунды, спросил: А вы откуда? Из Москв… Киева? Но это тоже далеко от моря. Ответили: Ну, да, немножко нам оставили.)

Минут через десять все дамы на месте. Начинаем идти. Первый вопрос: А к морю подойдем? Сложно, оно не рядом. Не успеем, но к старому порту пойдем. Идем. Сплошные вопросы. А дождаться ответов трудновато.

Гуляем по городу. Вопросы и вопросы. Отвечаю. Но сам же тоже хочу рассказать… о пистолете Ройтерсверда, о так называемом Сканском замке, о рыночной площади… Даже хотел рассказать легенду о Густaве Вазе, который чуть не убил немецкого посла в Мальмë, когда он навестил город для переговоров с датским королем Кристианом Грозным, как шведы его зовут, или Вторым, как датчане скажут о том же короле… Это было когда-то в 16-от веке, то ли в 1526-ом, то ли 27-ом году. Говорил о шведском короле Карле Десятом на рыночной площади и о том, что жители региона не очень раду были когда его туда поставили около 1900-ого года. Он же символ Швеции, шведской оккупации(?) Скании, которaя произошлa в 1658-ом году.

Погуляли дальше на Малую рыночную площадь, дверь города в Европу, месте, где один ресторан рядом с другим, любопытном месте, где можно отдыхать по-европейски. Говорил о Гетманском дворе, да интересно, почему Гетманский двор? Украинский то ли? Нет, наверное все-таки более менее шведско-немецкий. Хедман – мущина, живущий в глуши. Во всякий случае во дворе можно купить очень много художественных изделий, но к сожалению в полседьмого вечера все закрыто…

Пошли дальше по Сапожничной улице, где магазин Гудрун Шëдéн, прекрасные платья и другие вещи для женщин… Даже говорить обо ней уже не стал. Слов не хватило (и слушателей). Пошли дальше на пешеходную зону Южной улицы, говорили о доме семьи Фленсбург с 16-ого века…

Спросили о легендах: Вы не знаете хорошую легенду о Мальмë, расскажите легенду. А я: Я никаких легенд не знаю… (Знаю, но трудно рассказать по-русски таким образом, что всем ясно стало, что имеется в виду).

Должны были возвращаться на Большую рыночную площадь и пройти мимо оркестра оптимистов о котором только-что хотел рассказать – легенду, а потом уже легенду о роскошном Аптекарском доме семьи Теш, когда я заметил, что группы позади меня уже нет.

Только их экскурсовод прискачилась и сказала, что девочки(!) замерзли, хотят войти в кафе и попить кофе, и, якобы, давайте рассчитаемся…

И опять-таки понял: С с русскоязычными гостями мне трудновато работать. Кажется, что культуру все-же не понял и язык забыл или им никогда не владел.

Были разные такие случаи:

  • Те журналисты, которым Эресуннский мост оказался слишком маленьким в сравнении с мостом над Енисеем.
  • Или тот олигарх, котороый приехал со своими девушками на собственном яхте из Копенгагена и точно знал, что ему осмотреть: Чë? Этого нет? Закрыт? Нельзя осмотреть? Я же здесь!
  • Или те белорусы, которые приехали в Лунд в декабре и хотели осмотреть город в 6 часов вечера – когда ничего не видно вообще… Мы наконец сделали специальную экскурсию и осмотрели призраки в деревьях… и я им рассказал кое-какие страшилки.
  • Или та группа, с которой ездил через всю Сканию, из Копенгагена через Истад, Ванос в Вексше. Они все время хотели увидеть королевские замки и были сильно разочарованы, когда такого в Скании не нашлось, по крайней мере не там, где мы ездили…

Вот такая работа гида… Но надо заниматься потерявшимся русским – или перестать вести экскурсии на нем…

 


Geburtstag der Königin

april 17, 2018

Heute hat die Königin Geburtstag. Nein, ich bin keinen Tag zu spät. Gestern war die dänische Königin dran. Heute feiert meine persönliche Königin Geburtstag, die Königin von Mischpokien.

Und ich will ihr an dieser Stelle herzlich gratulieren und ihr und uns alles Gute wünschen. Außerdem will ich ihr danken, dass sie mich vor nunmehr 24 Jahren mitgenommen hat auf diese merkwürdige Reise nach Jerusalem, die sie organisiert hatte und auf der man mich ihr vor die Nase gesetzt hat – weil ich eine pädagogische Ausbildung hatte und die nicht. Genützt hat das der Reise damals nicht, da ich alles falsch gemacht habe, was man falsch machen konnte. Geschadet allerdings auch nicht, da alle anderen alles richtig gemacht haben, auch die unter 18-Jährigen, die ich damals mitten in der Nacht allein in der Disco Underground an der Ben Jehuda gelassen hatte, in der Hoffnung, sie kämen allein nach Hause, wenn die Party vorbei wäre. Ja, und das taten sie auch. Man könnte auch sagen, Vertrauen zahlt sich aus. Aber es war wohl mehr Anfängerglück, da ich im Gegensatz zu ihr von Land und Leuten keine Ahnung hatte. Dass sie sauer war, braucht hier kaum erwähnt werden. Denn als damals schon geübtes Muttertier von drei herrlichen Mädchen wusste sie, worauf es ankam. Ich dagegen… Theoretiker.

11336878_10205231975492356_7232858099001119515_oJahre später wussten wir schon noch, dass wir gemeinsam auf der Reise waren, aber dass es Bildbeweise gab, dass wir nebeneinander im Flugzeug saßen, hatten wir beide verdrängt.

Bis wir uns zwei Jahre später wieder begegneten – am Telefon, am selben Abend noch im richtigen Leben, als wir uns zu einer Lesung von Eva Strittmatter verabredet hatten. Danach landeten wir auf dem jüdischen Friedhof der Stadt, von dessen Existenz wir nicht die geringste Ahnung hatten. Wieder etwas später fuhren wir zusammen auf die Burg Bodenstein, weil sie einen Chauffeur brauchte. Auf dem Weg dorthin machten wir bei meinen Eltern Halt. Meine Mutter hörte schon die Nachtigallen trapsen…

Noch ein Jahr später waren wir beide frisch von unseren schon seit langem toten Ehen geschieden und neu verheiratet, und Sohni Nr. 1 war auch schon da. Danach ging es ruckzuck auf in die weite Welt, naja, nach Schweden, die EU auf Tauglichkeit untersuchen. Und da sind wir jetzt…

Eine tolle Zeit! Vielen Dank, dass Du sie mit mir geteilt hast und weiter teilen willst, was da auch kommen mag. Ich liebe dich!

!מזל טוב! ביז 120


Lund lider av stroke

april 11, 2018

I Lund byggs en motorvägsbro, en satsning som söker dess like och är nödvändigt för att Lund satsar på spårvagn för att kunna växa. Och det vill Lund. Med stadsdelen Brunnshög i stadens nordost vill Lund bygga ett bostadsområde med upp emot 50 000 invånare.

För att kunna bygga motorvägsbron behöver motorvägen stängas av på ungefär 2 kilometer, vilket medför en trafikstroke som Lund aldrig upplevt förr i sin tusenåriga historia. Var man än går, står, cyklar eller kör står det bilar som – just det – inte kör utan står i köer som vinglar sig runt i staden. Även omhoppet är stort att allting återgår till sitt gamla tillstånd när brobyggandet är klart uppenbarar detta dock att någonting inte funkar så bra i staden.

Det är alldeles för många bilar som kör och alldeles för dålig kollektivtrafik. Trots att det är många bussar som kör så vill inte folk åka med dem. Antingen kör de fel sträcka eller de är för fulla på vissa sträckor eller så är det för dyrt att åka kollektivt eller så är chaufförerna otrevliga eller så finns det otrevliga medresenärer eller så är det svårt att komma in med barnvagnar, rullstolar mm som gör att folk väljer ta bilen om vädret inte bjuder på en cykeltur.

Redan 2013 nämndes på denna sida sju stora problem med kollektivtrafiken Lund och Skåne har. Vi citerar:

  • Problem nr 1: Tidtabellen passar oftast inte riktigt ihop. Så avgår ettan och sexan nästan alltid nästan samtidigt från stationen, vilket gör att man oftast missar två möjligheter på en gång att ta sig vidare från stationen. 166:an underlättar ibland. Men att på morgonen ta cykeln till en busstation och sedan fortsätta med buss är i regel omöjligt eftersom det är som sagt fyra olika hållplatser inom räckhåll och knappt någon gemensam.

  • Problem nr 2: Sexan är rena rama stadsrundturen. Jag skulle vilja se att man förkortar restiderna för busslinjerna genom att lägga sträckorna genom eller runt bostadsområden mera raka än vad det nu är fallet. Pensionärslinjen 11 har nu ställts in, men nu har Mårtens fälad ytterligare en busslinje mindre. Varför skaffar man ingen runtlinje? På detta vis kunde man också koppla östra Lund med Gastelyckan och Norra fäladen utan att bli tvungen ta omvägen genom staden.

  • Problem nr 3: Det finns för lite direkta mötespunkter där linjerna träffar varandra utan att man behöver springa runt och ta sig långa sträckor till lika linjer. Ett typiskt exempel är stationen där man får leta runt efter sin buss.

  • Problem nr 4: Pendeltrafik från byarna eller områden vd stadens utkant. Det finns inga vettiga parkeringar i närheten av busshållplatser varifrån det kanske avgår fler än bara en linje. Typiskt exempel: Höjdpunkten. Det finns en, t o m gratis pendelparkering. Men därifrån är det långt att springa till hållplatsen Höjdpunkten med många avgångar mot centrum resp Malmö och Södra Sandby – sålänge det är vardag. Till sexan och ettan är det alldeles för långt. Skulle det vara en idé att skaffa pendelparkeringar i direkt anslutning till busshållplatser med många linjer, kanske t o m där parkeringsbiljetten gäller som bussbiljett eller vice versa?

  • Problem nr 5: På helgen och på sommaren är det nästintill omöjligt att ta sig in till staden eller till Malmö inom rimlig tid. Har man missat en buss är det långt till nästa. Vissa linjer försvinner helt och hållit, däribland 171:an som annars är ett givet val vill man komma till Malmö.

  • Problem nr 6: Jojokortet är visserligen en bra idé, men ett problem är att den måste laddas med 200 kronor varje gång. Det här är inget problem för den som har pengar, men sitter man och vrider och vänder på varenda krona är det ett problem att vaska fram 200 bara för att ens barn ska åka till idrotten någon gång. Att inte kunna betala på bussen medför ibland stora problem.

  • Problem nr 7: En stor besvikelse är ungdomskortet Jojo Fritid. Den gäller vardagar från kl 17 till 6 samt hela helger. Vad är tanken bakom denna? Ett barn, säger vi en tolvåring, som ska efter skolan åka till musikskolan som börjar kl 15, vad gör det? Och en ungdom som kan festa till k 6 på morgonen får stå ut med att den får betala som en vuxen om den festar som en vuxen, tycker jag! Jojo Fritid behövs mellan kl 15 eller t o  14 till kl 21, möjligen 22. Vill man vara ute hela natten, så varsågod betala fullt pris.

Redan denna lista var visserligen inte fullständig. Men icke desto mindre har sedan dess inte hänt mycket i rätt riktning. Må vårens trafikstroke i Lund leda till de rätta och nödvändiga besluten som gör kollektivtrafiken mera attraktivt.


Tvåstatslösning i Mellanösternkonflikten – enda lösningen?

april 9, 2018

Varför pratar egentligen ingen om en enstatslösning för området mellan Medelhavet och Jordan?

När den då nytillträdde israeliske presidenten strax efter att ha tillträtt ämbetet pratade om en enstatslösning var det röster som höjdes som kallade honom för det ene och det andre, men ingen tänkte igenom, vilka chanser en enstatslösning skulle innebära.

När detta tas upp nu talas det om en enstatslösning enligt schweizisk förebild. I lilla Schweiz som är inte mycket större an Israel och Palestina (Västbanken och Gaza), men i landets fler än 20 kantoner lever tysk-, fransk-, italiensk- och rätoromanskspråkiga invånare fredfullt tillsammans. Tillkommer en rad invandrare från världens alla hörn, bland dessa – som övetallt – en del muslimer, många judar, resande folk mm. Grupperna lever tillsammans, bildar gemensamt den schweiziska nationen utan större konflikter.

Men denna koexistens fanns inte alltid. Senast på 1800-talet lamslogs den gamla nationen av ett inbördeskrig. Lösningen i konflikten blev en rad överenskommelser som garanterade lika rättigheter och förpliktelser för alla schweizare.

Kunde inte detta vara en förebild för Israel och Palestina, en judisk-arabisk konfederation? En modern förbundsrepublik där olika nationella grupper får inflytande över landets politik via ett genomarbetat politiskt system.

Landet kunde delas in i kantoner (eller hur man nu skulle kalla dessa autonoma områden): Galilée (med en judisk majoritet och en betydande arabisk minoritet), Golan (med en stor drusisk befolkningsgrupp), Merkaz, dvs Centrum (Tel Aviv med omnejd som har en judisk majoritetsbefolkning), Jerusalem som gemensam huvudstad med ungefär lika stora andelar araber som judar, Samaria / Norra Västbanken och Judéen / Södra Västbanken (två områden med huvudsakligen arabisk befolkning, men även en judisk minoritet), Negev (med huvudsakligen judisk befolkning och en minoritet av beduiner) samt Gaza (med enbart arabisk befolkning).

Det fungerar i Schweiz. Varför skulle det inte kunna göra det i Mellanöstern om alla inblandade tar ett steg tillbaka och fokuserar på gemensamheter istället för skillnader.


ZDF History auf Abwegen

april 9, 2018

Sie haben es wieder getan. Wieder hat das ZDF Öl ins Feuer des Nahostkonflikts gegossen, indem es eine Dokumentation ausgestrahlt hat, die die Geschichte neu deutet, um nicht zu sagen verfälscht. In der Dokumentation Jerusalem – ewiger Kampf um die Heilige Stadt, die das ZDF am Sonntagabend, Gott sei Dank zu nachtschlafender Zeit ausstrahlte, schließt sich das ZDF den nunmehr gängigen Klischees an, wonach die bösen Juden den lieben Palästinensern das Land geklaut haben.

Dabei verwendet man zum Beispiel den Begriff Palästinenser lediglich für die arabische Bevölkerung des Gebiets, und das zu einer Zeit, als sie sich noch nicht einmal selbst als Palästinenser sahen. Der Begriff wurde erst in den sechziger Jahren durch die PLO, die Palästinensische Befreiungsfront, geprägt. Bis zum Ende des Zweiten Weltkrieges gab es arabische und jüdische Palästinenser, die den drei großen monotheistischen Religionen angehörten.

Man behauptet, dass es keine Juden in der Region – außer in Jerusalem selbst – gegeben hat, bevor die zionistische Bewegung eine Masseneinwanderung in Bewegung setzte. Das darf getrost bezweifelt werden.

Man spricht von Scharfmachern auf beiden Seiten, die immer wieder zur weiteren Eskalation des Konfliktes beitragen, zeigt aber im Bild in diesem Zusammenhang nur Ariel Sharon.

Zeitzeugen und Historiker werden befragt. Außer bei der deutschen Historikerin Gudrun Krämer, die uns bereits im Film als Historikerin an der FU Berlin vorgestellt wird, deren Thesen auch dennoch eher der Terminologie der BDS-Bewegung als neutraler Geschichtsschreibung folgen, bleibt dem Zuschauer vorenthalten, wer die Leute sind, die da befragt werden. Die einzigen Meriten, die angegeben werden sind ”Israelische Historikerin” und ”Palästinensischer Historiker”. Erst googeln verschafft mehr Klarheit und führt zu der Erkenntnis, dass Anita Shapira emeritierte Professorin am Jitzchak-Rabin-Center für Israelstudien der Universität Tel Aviv ist, während Mahdi Abdul Hadi laut eigenen Angaben auf der sozialen Netzwerkseite LinkedIn als Vorsitzender der Palästinensischen Akademischen Gesellschaft für das Studium der Internationalen Politik firmiert. Dort allerdings schreibt der Nutzer die Einträge selbst. Ein weiteres Googeln führt uns auf die Seite des österreichischen Bundesheeres, das zwei wissenschaftliche Publikationen des Historikers veröffentlicht.

Auch knapp ein Verweis auf antijüdische Ausschreitungen, wie zum Beipiel das Massaker von Hebron 1929. Stattdessen wurden, sinngemäß zitiert, einige Juden zu Terroristen, was natürlich nicht falsch ist, aber vor dem Hintergrund der Aussagen über den von den Briten gewaltsam niedergeschlagenen Arabischen Aufstand, übrigens nicht Palästinensischen Aufstand(!), von 1936, sind natürlich wieder die Juden die Schweinehunde, denn während die Araber einen Aufstand gegen eine fremde Macht durchführen, werden die Juden zu Terroristen. Und schon bläst das ZDF in das gleiche Horn wie die schärfsten Antisemiten.

Und dabei reden wir noch nicht einmal davon, dass das ZDF ganz offensichtlich vergessen hat zu erwähnen, dass die Briten schon ihren Ansprüchen gerecht werden wollten. Sie hatten sowohl Juden als auch Arabern versprochen, sich dafür einzusetzen, in dem Palästinsensischen Mandatsgebiet, das sie nach der Zerschlagung des Osmanischen Reiches übernommen hatten, je einen jüdischen und einen arabischen Nationalstaat zu errichten. Und das ZDF hat auch vergessen zu erwähnen, dass ein arabischer Nationalstaat errichtet wurde im Mandatsgebiet, das sich entgegen heutiger Geschichtsverfälschung vom Mittelmeer bis weit östlich des Jordans erstreckte. Dieser Staat erhielt allerdings nicht den Namen Palästina oder Ostpalästina sondern Transjordanien, das Land hinter dem Jordan, das später in Jordanien umbenannt wurde. (Interessant in diesem Zusammenhang sind übrigens auch die unterschiedlichen Auslegungen der Geschichte in der deutschsprachigen und der englischsprachigen Wikipedia-Fassung, vgl. auch andere Sprachversionen.) Das Gebiet, das heutige fälschlicherweise gern als Palästina bezeichnet wird, wäre also, dieser Logik folgend maximal Westpalästina. Und in diesem ”Westpalästina”, auf den ca. 30%, die von den Vereinten Nationen ein Jahr zuvor für einen jüdischen Staat vorgesehen wurden, hat David Ben-Gurion am 14. Mai 1948 den jüdischen Staat Israel ausgerufen, der sofort attackiert wurde und bei den Kämpfen gegen arabische Armeen, die von allen Seiten das Land angegriffen große Landgewinne gemacht haben, bis an die heutigen, übrigens völkerrechtlich anerkannten Grenzen von 1967. Im Sechs-Tage-Krieg von 1967 hat man später das Westjordanland und Gaza ockupiert, allerdings nicht aus Jux und Dallerei, sondern weil man wiederum mit einem Angriff gerechnet hatte, dem man mit einem eigenen Angriff zuvor gekommen ist. Teile dieser Gebiete wurden übrigens wieder zurück gegeben, nämlich Gaza 2005, mit den bekannten Ergebnissen. Gleichzeitig wurde seit Mitte der 1990er Jahre die Palästinensische Autonomie im Westjordanland gefördert, flankiert von sicher umstrittenen Maßnahmen, wie teilweise dem Siedlungsbau. Und übrigens auch keine Rede davon, dass Israel, nachdem es am Jom Kippur 1973, dem nächsten jüdischen Feiertag wiederum angegriffen hatte, die strategisch äußert wichtigen Golanhöhen und die gesamte Sinaihalbinsel eingenommen hatte. Letztere hat Israel aber unmittelbar wieder geräumt – gegen Frieden mit Ägypten. Dieser Friede hält seitdem.

Der mit Gaza hält nicht, denn dort gibt es niemanden, der die Formel Land gegen Frieden akzeptiert hätte, als man den Streifen 2005 zurück gab. Stattdessen sehen wir zu Pessach 2018, wiederum einem der höchsten Feiertage, massen weise Ausschreitungen im Gazastreifen an der Grenze zu Israel mit massenweisen Versuchen, die Grenze einzureißen und zu überschreiten – und das nicht, um den Grenzern Blumen zu überreichen oder seinen Asylantrag persönlich abzugeben. Man ist hier alles andere als friedlich unterwegs. Trotzdem ist Israel, ist der Jude Schuld an der Eskalation.

Ich stimme selten mit dem israelischen Außenminister Avigdor Lieberman überein, aber diese antisemitische Heuchlerei der Welt, die nicht ein Sterbenswörtchen des Protestes zu Tausenden von Toten im Syrischen Bürgerkrieg oder im Jemen, der Ukraine oder sonst auf der Welt verliert, ist nicht mehr zu ertragen. Und das ZDF mischt kräftig mit.


Новости из ближайшего будущего

mars 18, 2018

Давайте догадаемся:

В выборах в президента Российской Федерации 18 марта 2018 года товорищ В.В. Путин был выбран с 99% голосов. Несколько дней после выборов государство было переименовано в Великое царство Советского Союза 2.0.

Товорищ Путин был вызван Великим царём Советского Союза 2.0. Его партия Единая Россия стала государственной партией страны под названием Единая коммунистическая партия России и всего Советского Союза 2.0 (КПСС2.0)

Да здравствует Родина! Да здравствует товорищ Путин и наша славная КПСС! Да здравствует Советский Союз!

Вперед в прошедшее!


%d bloggare gillar detta: